Miljö & passivitet del. 2

Från valp till terapihund: Miljöträning

I förra inlägget skrev vi om hur vi kan börja miljöträna med passivitet. I tillägg till att träna på att hunden ska förhålla sig passiv i denna miljön är det också bra att träna på att hunden ska kunna arbeta i olika miljöer. När man ska träna in en ny övning (och speciellt om det är en svår övning) kan det vara bra att starta upp träningen hemma där det är enklast för hunden att fokusera. I hemmet är det som regel inte så mycket störningar runt om kring som andra människor, hundar, spännande lukter eller andra saker som kan vara störande för hunden. Det är alltså med andra ord lättare för hunden att koncentrera sig i en känd miljö med få komponenter som stör koncentrationen. När hunden kan övningen i hemmet ska den generaliseras eftersom hunden ska kunna utföra övningen på andra ställen än i hemmet också, några gånger startar träningen helt ”från scratch” när du tränar i en ny miljö eftersom hunden/valpen inte är van vid att träna med de nya utmaningarna i den nya miljön. Då måste kraven sänkas och man behöver skapa förutsättningar för att hunden ska lyckas igen.

Våra terapihundar ska kunna apportera föremål till exempel både hemma, i lägenheten till en brukare, på sjukhemmet, i en skola och ute i en aktivitet med främmande människor eller på en scen framför en massa människor när vi exempelvis demonstrerar hur vi arbetar. Detta kräver att hunden har blivit van vid att arbeta i olika miljöer och en hund som är miljöstark kommer att ha mycket lättare att generalisera övningar i nya miljöer.

När du tränar in en övning hemma kan du fortsätta träningen på din lokala busshållplats, fotbollsplan, utanför matbutiken. Det är dock viktigt att ändå börja på en plats där det är relativt lugnt så att hunden får en chans att lyckas leva upp till de krav du ställer. Starta gärna med att träna något så enkelt som ögonkontakt. Målet ska vara att träna med störning runt hunden men det är viktigt att tänka på att de inte får vara så stora så att hunden inte klarar av att träna.

Vänta ut hundens egna sökande efter kontakt med dig när den väl tar kontakt så säger du ”bra” eller klickar och så ger du hunden en belöning. När den fått godbiten och tar kontakt med dig igen självmant så upprepar du din bekräftelse och belöning. Vi önskar att hunden ska ta mest möjliga spontana kontakt utan att du ropar på den eller tjatar på den. Om hunden inte tar kontakt är det förmodligen så att störningarna runtomkring är för stora och hunden har svårt att fokusera på dig. Då är det en god idé att dra sig lite längre ifrån och prova övningen igen för att kunna träna i en lite lugnare miljö för att hunden ska kunna lyckas. När hunden har förstått att det är kontakt den ska ta så kan du dra ut på tiden så att hunden ska klara av att hålla kontakten längre och längre tider innan den får belöningen. Därefter kan du börja träna andra moment som sitt stanna kvar och ligg m.m. Det dock väldigt viktigt att du berättar för hunden när träningen/momentet är slut och hunden är fri igen. Annars finns det stor risk att hunden misslyckas med att sitta eller ligga kvar och resa sig utan att du gett hunden tillåtelse att göra det.

En terapihund måste också ha god impulskontroll. Det är därav också väldigt viktigt att träna i närheten av exempelvis fotbollsplaner där det sparkas bollar, detta kan man också så klart själv arrangera om man har en hund som gillar bollar mycket. Hunden ska kunna arbeta även om det är frestelser i närheten. Har man barn hemma kan man gärna träna på detta hemma och då be hunden ta ögonkontakt samtidigt som dina egna barn springer runt er och leker. OBS! Involvera aldrig andras barn utan att du har en lämplighetstestad hund. Vissa hundar triggas av rörelse och ljud och det kan lätt ske en olycka. När det handlar om just barn så är det bra att träna hunden att inte springa med barnen när de leker. Här kan ni läsa mer om Skolhunden eller Djurassisterad Pedagogik  Det ska också tilläggas att för att göra lämplighetstestet för att få arbeta med barn ska man ha gått besökshundsutbildningen och påbörjat terapihundsutbildningen. Detta är inget man gör hur som helst, kontakta oss gärna för mer information.

Kom ihåg! Detta är slitsamt för hundarna särskilt för valpar och unghundar så träna inte i en allt för krävande miljö eller under för lång tid. Träna hellre korta träningstillfällen så ger du hunden större möjligheter att lyckas.

När man har kommit så långt i träningen och hunden kan arbeta med olika övningar i olika miljöer är det tyvärr så att man ändå inte är klar med denna typ av träing. Träning av besöks- och terapihundar är en stadig process, både för att vidhålla och lära in nya beteendens som ska kunna utföras i nya miljöer. Vi måste ofta lära in nya moment inför nya uppdrag. Detta är så klart lite av tjusningen av detta arbete då man också i och med det alltid är i en lärprocess och man ökar bandet och kontakten med sin hund kontinuerligt samtidigt som man själv blir en bättre tränare.

Lycka till med träningen!