Unik – forskningsöversikt – hundar i skolan
Effektiviteten av djurunderstödda tjänster för barn i skolåldern: En systematisk översikt
CHAP, institutionen for folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska Terapihundskolan har publicerat en systematisk forskningsöversikt gällande effektiviteten av djurunderstödda tjänster för barn i skolåldern.
Författare
Pei Ju Ho, forskningsassistent 1
Ingyin Moe, forskningsassistent 1
Filipa Sampaio, docent i hälsoekonomi 1
Sara Kalberg, rektor Svenska Terapihundskolan 2
Maria Andersson, docent i antrozoologi 3
Lena Lindfors, professor i etologi 3
Inna Feldman, docent i hälsoekonomi 1
1– CHAP, institutionen for folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet
2- Svenska Terapihundskolan
3 – Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Sammanfattning
Alltmer forskning görs om insatser och arbetsmetoder som involverar djur i olika miljöer, främst inom pedagogiska och terapeutiska sammanhang. Forskare vill studera dess påverkan på barn och ungdomar och undersöka om det finns positiva samband mellan djurinteraktioner och ungas socioemotionella, kognitiva och fysiska utveckling. Dessa insatser, som formellt kallas djurunderstödda tjänster (eng. animal-assisted services, AAS), involverar djur under professionell ledning i syfte att uppnå terapeutiska och pedagogiska fördelar som förbättrar hälsan och välbefinnandet för människor. Flera systematiska utvärderingar har genomförts för att sammanfatta evidensen för djurunderstödda tjänster. Tidigare utvärderingar har dock begränsat fokus till barn med specifika tillstånd eller störningar, har endast inkluderat specifika studiedesigner eller begränsat interventionsmiljön till sjukhus. Den enda översikt som sammanfattar evidensen för djurunderstödda tjänster i utbildningskontexter som hittills publicerats hade flera brister.
För det första bedömde författarna inte kvaliteten på de inkluderade studierna och sammanfattade inte heller resultaten kvantitativt. För det andra, och kanske mer oroande, inkluderade översikten fallstudier utan kontrollgrupper. Detta innebar att de observerade fördelarna potentiellt kunde tillskrivas andra faktorer än själva insatsen. Denna rapport syftar till att konsolidera den tillgängliga evidensen på ett mer omfattande sätt för att ge en konkret förståelse för effektiviteten av djurunderstödda tjänster för barn och ungdomar i skolåldern. En bredare uppsättning kriterier tillämpades för att omfatta alla i befolkningen som uppfyllt åldersspannet för skolgång, dvs. 5–18 år, samt för insatser som görs utanför vårdmiljöer. Dessutom valdes endast studier som var peer reviewed (fackgranskade) och inkluderade kontrollgrupper. Alla inkluderade studier bedömdes sedan med avseende på metodologisk kvalitet.
Den inledande litteratursökningen resulterade i 2 380 artiklar, varav 30 inkluderades. De flesta studierna var randomiserade kontrollerade studier, vilket betraktas som den gyllene standarden inom forskning. Studiepopulationen varierade mellan barn med autismspektrumtillstånd, som utgjorde en tredjedel av studierna, och den generella populationen i skolåldern. På grund av det breda utbudet av instrument som användes för att mäta olika utfall, grupperades de senare i förmågor, attityder, utåtagerande beteendeproblem, inåtvända beteendeproblem, välbefinnande och problemspecifika mått. Nästan alla studier noterade positiv signifikant påverkan på minst en av de ovannämnda utfallsgrupperna när man jämförde de barn som deltog i djurunderstödda tjänster med en kontrollgrupp. I alla inkluderade studier bedömdes dock någon risk för bias, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet. Djurunderstödda tjänster har stor potential att förbättra den socioemotionella utvecklingen och öka inlärningsförmåga hos barn i skolåldern. Sammantaget tyder resultaten på att djurunderstödda tjänster har en signifikant positiv inverkan på attityder till skola och lärande, kognitiv kompetens, känsloförståelse och ångest. Heterogeniteten i instrument och interventioner gör det dock svårt att jämföra resultaten, även inom samma population, och majoriteten av studierna är gjorda i andra länder. Det behövs mer systematisk och rigorös forskning på detta område under svenska förhållanden för att få fram mer avgörande resultat och stödja beslutsfattandet.
Ladda ner rapporten här:
